Ur tidningen Brukshunden nr 6 2011

DOBERMANN - En elegant sportfåne

En Dobermann måste få använda både sin hjärna och sina ben ordentligt varje dag för att inte bli uttråkad, men trivs lika bra i en barnfamilj som hos tävlingsföraren eller som polis- eller vakthund.

Dobermann är en relativt ung ras och dess officiella historia börjar 1899 då Otto Göller bildar den första Dobermann-Pinscherklubben i tyska staden Apolda. I hans kennel v. Thüringen lades de första egentliga grunderna för rasen och där finner vi den första betydande avelshunden Hellegraf v. Thüringen, född 1904.

Den mer romantiska historien bakom rasen är den om Karl Friedreich Louis Dobermann (1834-1894) som verkade i staden Apolda som skatteindrivare och hundfångare. För att få en trogen följeslagare vid sin sida på de inte allt igenom trevliga uppdragen som skulle utföras så handplockade han de skarpaste hundarna som infångades. Dessa hundar utgör troligen grunden för både Rottweiler och Dobermann. Genom parningar med en Schäfervariant från Thüringen som var svart med roströda tecken framavlades Dobermann. Det sägs också att det ska finnas Weimaraner och Tysk Jaktterrier inblandat. Hundarna som herr Dobermann fick fram hade egenskaper som passade för vakt-, gårds- och sällskapshundar. Hundarna användes även i tjänst och i början av 1900-talet blev rasen officiellt erkänd som polishund. 

Avelsavdelningen för Dobermann bildades 1968 och bytte1983 namn till Svenska DobermannKlubben (SDK) och har idag (2011) ca 400 medlemmar. SDK arbetar för att främja avel av mentalt sunda hundar med god exteriör. Det har varit en stadig registrering av ca 350 valpar per år under 2000-talets början. Den sista tiden har dock rasen hamnat i en nedåtgående trend och 2010 registrerades endast 175 valpar.

Exteriör

Adelsmärket för en Dobermann är huvudet, där ett korrekt huvud med vackert uttryck är mycket viktigt. Det ska vara stramt och elegant, utan löst hals- och nackskinn. Huvudformen ska vara kraftig och långsträckt, där vikten läggs vid huvudets parallellitet. Underkäken ska vara lång, kraftig och välmarkerad. Ögonen ska vara mandelformade och mörka hos de svarta hundarna och bruna i harmoni med den mörkbruna pälsfärgen hos de bruna hundarna. Rörelserna ska vara elastiska, eleganta, fria och vägvinnande. En Dobermann är en både funktionell och elegant hund.

Storleksmässigt är rasen medelstor, kraftig och muskulös. Kroppen ska vara nästan kvadratisk där hanens kroppslängd inte överstiger 5% och tikens med mer än 10%. Hanen ska vara 68-72 cm i mankhöjd och väga ca 40-45 kg medan tikarna ska vara 63-68 i mankhöjd och väga ca 32-35 kg. Färgerna är svart eller brun med roströda tecken. 

Hälsa

Liksom många andra raser är Dobermann drabbad av en del sjukdomar, t ex sjukdom i hjärtmuskeln (dilaterad cardiomyopati )och instabilitet mellan halskotor (wobbler). Dessutom förekommer bl a HD/ED-belastning och tumörer. Dobermannklubben arbetar aktivt för att för att komma till rätta med problemen, bl a genom att sätta upp riktlinjer som avelsdjuren bör uppfylla och genom samarbete med forskningen som förhoppningsvis på sikt kan bidra till att komma till rätta med problemen. I ambitionen att stoppa en defekt finns alltid risken att man tappar kontrollen av en annan, som man tidigare tyckt sig ha under kontroll. Det är dock ett problem som alla uppfödare ställs inför, oavsett ras.

Mentalitet

En Dobermann ska vara vänlig och fredlig till karaktären. Den är mycket trogen sin familj. Temperamentet ska vara måttligt livligt och skärpan måttlig för att hunden ska kunna utföra sina uppgifter på ett kontrollerat sätt. För att kunna utföra t ex ett bevakningsuppdrag krävs dock ett visst mått av vakenhet, oräddhet, och ändamålsenliga retningströsklar. En Dobermann ska ha en god följsamhet, stor arbetsglädje och hög prestationsförmåga. Rasen är en av de snabbaste i hundvärlden och reagerar fort vilket ställer krav på dess förare. Den älskar familjens barn, uppskattar att leka och trivs bäst med att vara tillsammans med sin familj.

De flesta Dobermannuppfödare uppmanar sina valpköpare att mentalbeskriva (MH) sina hundar då de uppnår rätt ålder, så det finns gott om material i Svenska Kennelklubbens avelsdata för de som vill titta närmare på mentaliteten i rasen.

Användningsområden

En rastypisk Dobermann kombinerar egenskapen av en stabil familjemedlem och en duktig tävlingshund. Ber du en Dobermann göra något så är den alltid med på förslaget, oavsett om det handlar om en skogsutflykt, en tävling eller att dra barnen i skrinda. Rasen används än idag, om än inte lika flitigt i Sverige, som polis- och väktarhund vilket var dess ursprungliga användningsområde. En Dobermann kräver sin förare men det innebär inte att den behöver aktiveras genom tävling. Den måste få använda både hjärna och ben ordentligt varje dag för att inte bli uttråkad och ge sig själv nya arbetsuppgifter.

De trivs lika bra i en barnfamilj som hos tävlingsföraren. Det är synd att inte fler tävlingsförare har upptäckt rasens kvaliteter. Flera rasrepresentanter tävlar i lydnad, bruksets alla grenar, rallylydnad och agility. Antal starter i den olika grenarna ökar trots allt och allra mest ökar de i den internationella prövningsordeningen, IPO. De svenska hundarna har presterat väl i VM för Dobermann i denna gren med bl a ett guld och ett lagsilver.

En Dobermann är dessutom en riktig sportfåne som alltid hakar på en joggingtur eller barmarksträning med kickibike. På vintern följer den gärna med i skidspåret med pulka eller på en tur med långfärdsskridskor. Om någon tror att hårlaget skulle vara ett problem för vintersportandet tar de fel. De flesta håller värmen mycket bra så länge de är i arbete, men ligga i en kall bil eller sitta i rastgård på vintern är inget för en Dobermann. 

Lika gärna som den följer med på allehanda aktiviteter ligger den i nåns säng och myser. Trots sin storlek tror en Dobermann allt som oftast att den är en knähund.

Text: Mia Dunder

Klubbar

       afb             rhh             NW3             sbk            SKK

 

uppdaterat

  2019 10 30: Statistik

 pagang

  Doftprov

Working Dog

Informationen zu den verschiedenen Rassen auf working-dog

  

.

 

rc

nutro

Trikem

rauh

folks

sadelmakarna

jamii

machh

arrrak

Camilla Jönsson, Snesudden 618, 960 32 Snesudden    070-534 16 29    camilla@brukshundar.se